Tänk nu har Viran växt i kulldräkten och jisses vad hon passar bra i den. Då jag kom och fick se henne utstyrd på det här sättet kom tårarna upp i ögonen och det kom en sorts glädjevärme och la sig runt hjärtat. Tänk ändå att jag är farmor till en riktig liten "kulla"! Det är något speciellt med Dalarna och midsommar. Jag känner hur rötterna gräver sig ner myllan och jag känner tillhörigheten så starkt genom de här gamla traditionerna. Fiolspel, folkdräkter, stångresning och "små grodorna runt stången" det är sommar det! i Dalarna. Hemma! Fast själv har jag aldrig haft någon kulldräkt. Nej, det känns inte riktigt rätt på nåt sätt. Trots allt är jag bara halv "kulla" fast jag är född i Mora och uppväxt i Morbyn och bara bott utanför länet i fem år av mitt liv. Hur det kommer sig? Jo, min mamma kom från Finland och hur skulle det se ut att han en halv Järnadräkt och en halv dräkt från Finland? Vilken sida skulla jag sätta den finska på? Vänster eller höger?

Hur som helst så är jag jädrans stolt över att ha båda tillhörigheterna:)